Resan till

Stockholm började vid 8-tiden i tisdags morse. Regnet strilade och vi hoppades på bättre väder.
Vi som åkte var ju MP, min dotter A, min son M och hans flickvän R, jag och hundarna Eyla och Chiefen. MP körde, M satt fram och vi "flickor" satt där bak och trängdes.

MP

Vi tog många pauser för hundarnas skull. Speciellt Chiefen som bara är fyra månader gammal, krävde många "kisse-pauser". Ja, det gjorde vi andra också :-) Här är vi i alla fall på terrasen till Gyllene Uttern, som ligger i Gränna. Maten var SVINDYR och smakade inte så jättebra. Jag kan väl inte påstå att det var något ställe jag rekommenderar

Paus på Gyllene Uttern.

Chiefen

Eyla och A

Vi var framme i Stockholm vid ungefär fem-halvsex tiden. Det gick jättebra hela resan, men vi var ganska så möra. En rolig sak, var att jag fick se en ÄLG! Det var lite norr om Norrköping, som jag såg en älg. Följande samtal utspelades vid upptäckten av ÄLGEN!

- Titta, en ÄLG, sa jag Eller... är det kanske en häst?

- Nej, sa R. Det är inte en häst.

- Det ÄR en ÄLG, ropade jag glatt...och högt!

- Det är en ko, sa R.

- Nej, sa jag och tyckte hon var konstig som inte såg det jag såg. Det är ju en ÄLG!

- Ja, sa R. Det är en ÄLGKO!

Tyvärr hann jag inte ta upp mobilen och fotografera den, men det gör inget. FÖR JAG HAR SETT EN VILD ÄLG!

När vi kom till Stockholm, checkade MP och jag först in på Scandic vid Bromma plan, där vi skulle bo. Sen körde vi till MP:s dotter I och hennes sambo J. De andra och hundarna skulle bo hos dem.

På onsdagen visade sig vädret från sin sämsta sida. Regn och åska så gott som hela dagen. Men vi tog ändå en tur till ett område som heter Lillsjön. Jättefint och det blev lite foto tagna där. I och J bor inte så långt från Bromma flygplats så det kom flygplan hela tiden och jag kunde inte låta bli att fota ett.

Chiefen spanar på ankor

Eyla gillar inte åskan och var rädd hela tiden :-(

I fick ärva MP:s gamla systemkamera och här står han och förklarar olika inställningar för henne.

Gillar att fotografera i svart/vitt, så det blev en del sådana bilder också.

Ölburk i näckrosdamm

Näckros i näckrosdamm.

I och R i svart/vitt

I, R och A!

Efter turen runt Lillesjön, fikade vi och på kvällen när J hade kommit hem från sitt sommarjobb, bjöd MP och jag hela gänget på pizza. Ett bra avslut på en intensiv dag.

Torsdagen började vi hemfärden vid 12-tiden. Vädret var bättre och solen sken när vi lämnade Stockholm. Men när vi kom vid Jönköping började det regna igen, men det blev mer ihållande först när vi kom till Helsingborg. Den första timmen genom Stocholm, körde MP och sen tog M över. Fler älgar såg JAG inte, men både MP och M såg en. Jag sussade gott då....

Det var verkligen mysigt att träffa I och J. Synd bara att det var så få dagar, men det får bli mer sen längre fram. Men det ligger något i det man säger: Borta bra men hemma bäst!

GRATTIS!

I dag klarade min son sin uppkörning och fick sitt efterlängtade körkort!

Ett JÄTTESTORT GRATTIS!!!!!!!!!!!!! Och kramar i massor

Ta det nu lungt ute på vägarna....

Näst sista

arbetsdagen det här året!

Vi är bara tre på kundtjänst, den här veckan, eller rättare sagt de här tre dagarna. Vi skulle varit fyra, men min ena arbetskamrat cyklade och ramlade för ett tag sen och bröt sin högra hand. Så tre personer ska göra sju personers jobb...suck! Men det har gått förhållandevis rätt så bra, även om det ringer som bara den.... 8 i kö på telefonerna, från det att vi öppnar dem 8.30 tills vi stänger 17.00. Inte konstigt att det surrar som en bikupa i huvudet, när man kommer hem.

Och hemma är vi många.. I och J kom ju i måndags och det är SÅ jätteroligt att ha dem här! Det känns som om de har varit här hela tiden, och ändå har I bott i Stockholm nu i en månad. Så fort man vänjer sig.

Är ensam hemma just nu. MP, I, J, min son och hans flickvän, åkte in till T för att hälsa på. I och J har ju inte sett lägenheten än. Men de dyker snart upp hela högen igen.... Så jag passar på att blogga lite och njuta av tystnaden... Det enda som hörs är hunden F:s högljudda snarkningar.. ha,ha.

Så imorgon är det sista arbetsdagen för året och chefen bjuder på frukost. Ska bli mysigt!

En känslornas berg-och dalbana....

Det är det enda passande jag kan komma på, som stämmer med den här helgen.

I flyttade till Stockholm i lördags. Visste inte att det kunde göra så ont inom en, att saknaden kunde vara så stor och så svår.

I fredags, efter jobb, var jag, MP och T och hämtade bilen, som T skulle köra I och alla hennes saker, till Stockholm med. Väl hemma, fick vi ett par timmar tillsammans, sen skulle T och I till sin mamma för att packa bilen med resten av sakerna, äta middag där och sova.

När de skulle gå...kändes det så jättekonstigt och ledsamt. Jag hade bestämt mig innan, att jag inte skulle gråta, men tårarna gick inte att hejda. Så där stod jag i hallen och grät som en stucken gris. Jag kunde bara inte sluta. Tills slut fick jag stopp på tårarna och kunde säga hej då och vi bad dem höra av sig under följande dag.

När de hade gått, började tårarna igen och det var så svårt, att se MP ledsen och nere. Det är ju hans dotter som flyttat!

Lördagen vaknade vi molokna båda och det var så konstigt tyst i huset. Vi ringde till I och T och fick veta att det hade gått bra,att packa bilen och vi lovade varandra att höras av under dagen. Vi började städa och röja undan saker som I hade lämnat. Saker som skulle slängas och som skulle sparas och som hon inte hade kunnat ta med sig.

Hela dagen var vi dämpade och jag såg på MP hur ledsen han var. Och det är så svårt att trösta, när man själv känner likadant...

Egentligen är det en fullt normal sak, att barnen flyttar hemifrån. Och så ska det vara och så vill vi att det ska vara. Men ändå sörjer man.. Man sörjer att deras barndom är över, att man inte längre har dem hos sig dygnet runt, att man själv blir gammal... Mycket rör sig i huvudet på en.

Men vi är också så glada för I:s skull! Hon och hennes pojkvän J, har varit i från varandra så länge och de förtjänar verkligen att äntligen få vara ihop. Varje dag, varje timme och varje minut... Och vi önskar dem verkligen all lycka.!!!

De är så fina alla våra fyra barn, M, A, T och I! De är duktiga, snälla, omtänksamma, ja, de är de bästa barn man kan önska sig! Vi vill att de ska ta för sig av livet och inte bry sig om vad gamla gnäll kärringar/gubbar och olyckskorpar kraxar. Så länge de är ärliga mot sig själva och mot andra, så kan vi som föräldrar stötta dem och låta dem prova sina vingar...även om vi gråter inombords. När och om de sedan faller, ska vi finnas där och ta emot dem, med glädje utan dömande ord som: Vad var det jag sa? Du skulle lyssnat på mig och gjort som jag sagt..

När vi tysta stöttar våra barn och tar emot dem med öppna armar när de faller, utan att anklaga...det är då vi får MVG i föräldrarskap.

Lycka till med ditt nya liv, I. Vi står bakom dig i allt du gör! Och ha överseende, med oss gamlingar, om vi ibland fäller en tår, när saknaden efter dig blir för stor...

Äntligen

är den här dagen slut. Lång som ett ös regn regn har den varit (vilket uttryck!), men nu börjar den lida mot sitt slut i alla fall. Tack och lov!

Den är vecka är en sådan vecka, där jag har "omöjliga" arbetsuppgifter på min lott. Till råga på allt, har min ena arbetskamrat semester och vem tror ni har fått ta hand om hennes arbetsuppgifter? Jo, undertecknad!

Så här långt har veckan varit ganska bra, börjar känna mig friskare än jag gjort på länge. I går var jag till och med på träningen! Vad jag har saknat det! Det var helt underbart att vara där!

I morgon arbetar jag till 18.00 och börjar inte förrän kl 10.00. Men ska börja tidigare, för jag har hutlöst mycket att göra. Men dagen kommer att gå fortare då. Hoppas jag....

En rolig sak har hänt. T fick lägenheten! Det är så jätteroligt för honom!

En tråkig sak för oss alla, men inte för I, är att hon flyttar till Stockholm på lördag. Hon ska flytta ihop med sin pojkvän. Hon har kämpat på med sitt körkort och nu när hon har klarat det, så flyttar hon.

Förstår henne fullt ut att hon gör det, men kommer att sakna henne så jättemycket. Det kommer att bli tomt efter henne. Ja, efter T med givetvis, men han ska ju bo i Malmö, och det är ju betydligt närmre än Stockholm.....